nu kör vi igång bloggen igen

Det är lite tunt på festivalfronten nu... men hursomhelst. Jag börjar igen så blir det väl tjockare nån gång framöver.
Jag har glömt att visa årets tre armband:



Rosa artistarmband
Guldigt besöksarmand
Grönt arbetararband


städningen

Det såg onekligen kritiskt ut ett tag, men vi fick ihop det tillslut! Och planeringen inför nästa års festival har redan börjat - det är ju trots allt bara en sisådär 351 dagar kvar.




skriverier

Kan förresten påpeka lite snabbt att Jag stannar hellre hemma har bloggat om oss! Det tackar vi för.
Kan också påpeka att det blev ett nedrans rabalder när jag skrev om honom på vår blogg. Det var ingenting som någon skulle gå i taket för, vi tyckte det var en kul grej mest och detta är en blogg i marknadsförande syfte.

I lokaltidningarna finns lite mer att läsa om årets festival:
Östran
Barometern

lite försenad lördag

Okej. På lördagen bestämde sig kameran för att bråka, men jag lyckades fota Marina and the Diamonds och Svenska Akademien åtminstone, och så lite ängen-häng på det. Efter torsdagens elektrobomb kunde man kanske se lördagen som lite popavslappning. Såhär såg det ut:


hyfsat "tomt" på folk - trötta sådär sista dagen måntro?


Marina and The Diamonds


Svenska Akademien

Ber om ursäkt för förseningen och fåtalet bilder. Snart får ni se hur skräpiga ni har varit och höra hur slitet efteråt gick (tills dess kan ni kika på vår bilddagbok).

fredagen

Ännu en dag "avklarad" (fast nej, så kan man faktiskt inte säga) och under fredagskvällen kunde vi dansa till tonerna av två för mig givna Emmaboda-soundtrack: The Wombats Let's dance to Joy Division och Late Of The Piers Focker. Metronomy var grymma i skogen, och jag kan egentligen bara hoppas att vår trädgård finns kvar idag, såhär dagen efter Simian Mobile Disco. Tidigare på dagen ljöd området av hemskt trevlig pop med Moofish Catfish, Joel Alme och, såklart, Markus Krunegård. Och det är fortfarande helt galet att se så mycket människor i Emmaboda. Galet.
Här kommer lördagen i lite bilder:


hyllningen till våra rötter: Moofish Catfish


spanade festivalstilar och hittade en klassiker i väldigt snygg tappning: soppåse-klänningen


Joel Alme (som här ser ut som en ganska skum typ, det är han säkert inte egentligen)


till höger: rasslebaren, till vänster syns "taket" över trädgården


jag tycker nästan det syns på bilden att den är tagen till tonerna av Jag är en vampyr


vad som kan vara den sämsta bilden någonsin på Metronomy


detta vill jag ha till Late of The Pier?


Let's dance to Joy Division!

RSS 2.0